Att samla på leksakstraktorer

Det blir allt färre som kör traktor regelbundet i sitt yrke. Men det betyder inte att intresset för traktorer har minskat. Leksakstraktorer har blivit eftertraktade samlarobjekt, och intresset för gamla traktorer visar sig också i det ökade antalet grålleklubbar runt om i landet.

Nya Bondeliv är en webbplats som handlar om de förändrade villkoren för lantbrukare i Sverige, men också om hur synen på lantbruket förändras. Att det blir fler och fler som samlar på leksakstraktorer är ett tecken på förändring. Kanske handlar det om nostalgi. När det blir färre och färre som kör traktor, vare sig på jobbet eller på fritiden, blir det nostalgiska skimret kring traktorer i alla dess former desto större. När lantbrukarna blir färre 

Traktor

Kommer leksakstraktorerna att bli samlarobjekt? 

Många leksaker av god kvalitet blir med tiden åtråvärda samlarobjekt. Det gäller inte minst verklighetstrogna bilar och arbetsfordon. På Stockholms leksaksmuseum, som är beläget i ett bergrum på Skeppsholmen, finns också ett stort antal arbetsfordon, men även dockskåp, gosedjur och mycket annat.

Detta talar för att de lite dyrare leksakstraktorerna, från tilverkare som Bruder och Siku, kommer att betinga ett högt pris i framtiden. De är exakta kopior av verkliga traktorer och arbetsfordon, gjorda i material av hög kvalitet. Troligen kommer de att betinga högst pris om de bevaras i obruten originalförpackning, men det finns reservdelar att köpa till, vilket gör att de kan återställas om de skulle utsättas för omild lek.

Grålleklubbens medlemsantal ökar

Leksakstraktorer i all ära: många föredrar att “leka” med gamla traktorer i skala 1:1. Grålleklubben, med kansli i Ringarum i sydöstra Östergötland, får ständigt nya medlemmar. Nya grålleklubbar öppnar också runt om i landet, bl.a. i Hågelby söder om Stockholm.

Både intresset för leksakstraktorer, ofta i form av moderna arbetsfordon, och för äldre varianter som grålletraktorer visar att traktorn har en stark plats i svenskarnas hjärtan, även fast urbaniseringen fortsätter och även fler och fler på landet arbetar som konsulter och marknadsförare. Kanske är det, vid närmare eftertanke, just detta som är anledningen.